Sånt här kan man hitta i en gammal låda ibland och det är alltid lika kul.
Jag såg mitt knä i dag föresten. Inifrån. Det ni är vad jag kallar perspekvtiv. Ingenting kommer någonsin att bli sig likt igen.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
5 dagar sedan
7 kommentarer:
Du ser vild ut.
Se där - maj.
Jag med, den 28:e.
Och annars får man ju en hiskelig massa flashbacks, bara hur det kändes att ta upp det kortet ur bakfickan på jeansen.
Kai: Du var ju med på den tiden, så du vet hur missvisande bilden är.
Sandra: Bakfickan på Jeansen - jepp, och ibland in i tvättmaskinen.
Det är så jag minns dig,Anders!Hur är det med knät egentligen...,blir det någon operation?-Kan du i så fall,kan du börja jogga igen?-Menisken?
Jag tycker att du var lite vild. Inte att du levde vilt. Att du var lite vild.
De såg likadana ut när jag bodde i Stockholm 1976 - 77. Hur ser de ut nu?
Som någonting väldigt opersonligt och lättborttappat.
Skicka en kommentar