Jag skulle ha bloggat när jag satt på balkongen för några timmar sen och rökte cigg. Jesus vad tankarna kom och gick på ett skönt sätt då. Ännu är träden olövade så man ser in till stan. Ringen och kommersen där, ångesten framför försäkringskassan och alla utryckningsfordonen på Ringvägen. Allt på tryggd avstånd. Här är det ombonat. På skolgården spelar ungarna fotboll och bilarna fickparkerar försiktigt över farthindren. Mammor med sina vagnar och 4-åringarna på sina monobikes. Det är lite Disney över det hela. Men i ett av grannhusen ser man hur fönstret är krossat inifrån. Blommorna där inne slokar och ingen har varit där på nästan en månad. Någon har i sin förtvivlan rasat en sista gång och sedan tagit bilen till en hög punkt för det avgörande steget. Det är märkligt med det där krossade fönstret mitt i idyllen. Märkligt när man vet.
2 kommentarer:
För en avdankad nikotinist är det förödande att läsa dina betraktelser fr balkongen. Jag känner det torra pappret mellan fingrarna och drar in fiktiv rök medan jag läser.
Viktigt: Jag röker väldigt lite. Sällan varje dag, ofta bara mimar jag.
Skicka en kommentar