Snart snart snart skiter jag i det här och går på semester. Å! Det kryper i hela kroppen. Vill bara plana ut nu. Ägna mig åt sådant som att släntra, ligga ner eller kanske kliva över en stenmur. Men ännu har jag inte tagit mig genom drivan av arbete, som ligger mellan mig och allt det där mjuka och vilsamma. Jag vill inte framstå som så värst anlitad eller upptagen, men jag har en dålig ovana att skjuta upp och nu sitter jag här. Tio över fyra, sista måndagen före semestern, med oceaner av text som ska produceras och dessutom produceras på ett bra sätt, före i morgon.
Mitt kontor var tidigare en butikslokal. I en backe ligger det. Utanför kör en bil förbi var femte minut. Snett uppåt eller snett neråt. På andra sidan gatan växer en kastanj. Solen ligger mot fasaden där. Folk börjar lämna stan. Nere på Sofia skolgård spelar sommarbarnen fotboll. Det är dammigt. Längre bort, över globen, bortom Hammarbyhöjden tornar mörka moln upp sig. Som för det mesta.
Lite lite kvar. Sen lämnar jag allt det här.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Känner igen. Med den skillnaden att den stora pausen börjar i augusti för mig. Dvs lunken så småningom, dvs sista varvet på vår jord. Or how should I say. Eh he.
Det lär bli minst lika många texter kvar som du har där. Och tur är det.
Ha det gött!
Ha det gött själv du!
Skicka en kommentar