Jag pillade visst på ett rätt varigt sår för många när jag skrev om min oförmåga att stava till vissa ord i ett inlägg längre ner. Att jag inte kan stava till typ recension eller egentligen.
En annan grej som jag aldrig riktigt har fattat, men som jag tycker att jag borde ha koll på är följande:
När använder man den här ; ?
Semikolon; det ser ju snygg ut och jag brukar kasta in det lite då och då, men det känns aldrig som att jag får den rätt och det blir ofta pinsamt.
Lösenordsskyddad: Första gången
4 dagar sedan
11 kommentarer:
Jag gillar semikolon! Det och andra tecken beskrivs i boken "Komma rätt, komma fel, och komma till punkt" av Eva Halldinger; en bok jag rekommenderar.
Jag ser på semikolonet som en utsmyckning man kan använda lite som man tycker, så länge det har en funktion; alltså mycket likt t.ex. en hårklämma i form av en ros eller ett parmanschettknappar.
Semikolon är det lite festligare skiljetecknet, helt enkelt.
Jag håller definitivt med ovanstående kommentatorer; semikolon är ett smycke jag gillar!
Ett skiljetecken att använda när kommatecken är för svagt och punkt för starkt. Gå in här och fyll i semikolon. Se vad de har att säga.
Och så ser jag fram emot julkalendern nästa år (årets är julfattig), med eller utan semikolon! ;o)
Semikolon är ett borgerligt sorteringsverktyg; det syftar till att proletaliatet ska känna sig osäkra när de läser DN kultur.
Det förljer en tradition av exkluderingsritualer såsom golf, olivoljeprovning, konstvernissager och zappandet när reklamen kommer på TV.
Din bror och Kamrat
Jag använder semikolon när jag vill dela upp en mening utan att sätta punkt. När det liksom är två delar som jag binder samman med semikolon. Rätt tänkt? Ingen aning, men det känns bra. :)
När det gäller ordet recension har jag startat en reseblogg som heter Brikells Resensioner och väntar bara på att någon besserwisser skall kommentera det. Men då måste vi ju börja skriva på bloggen först... (Ännu ett av dessa nätt och jämt (jämnt?) påbörjade projekt...)
Och så heter det väl satser, på korrekt svenska? Inte delar...
Menar du sattser?
Brikells resensioner, bra namn, om än lite Göteborgskt.
Ja, usch ja. Ibland tar det västsvenska över. Fast jag vill nog säga att arvet mer är värmländskt... ;)
Åh, semikolon älskar jag också!
Godiva: Du är en sammansatt person. Minst sagt.
Kamphundar, purjogubbar, redaktörsskap och semikolonfetishism (svårstavat). Vad döljer sig mer?
Åh semikolon, det änvänder jag ofta utan att kolla regelboken.
Jag tycker att det liksom öppnar upp meningen, det lockar, det ger hopp. Det säger: Följ med här, läs till slut, du ska se det lönar sig!
Skicka en kommentar