fredag 5 oktober 2007

Vissa dagar

Ibland känner man sig som en inkräktare när man läser så jag länkar inte. Jag behåller upplevelsen för mig själv; den där fina fina bloggen. Alexander vägrar låta mig lägga ner honom. Nu skriver jag med en hand. Stella är sjuk och vill titta på någon TV-tjej som kräks på internet. Det är ju korkat att visa henne sådant, men när skadan redan är skedd så...

Alex Schulman fick sparken ryktas det om det är någon som bryr sig. Jag bryr mig. Och jag känner mig illa berörd över att jag ALLTID tror på det jag läser, var jag än läser det. När jag var liten ville jag bli journalist, men nu tänker jag att det nog är tur att det inte blev så. Jag är manusförfattare. Jag diktar upp. För mig är trovärdighet ett ledord. Om någonting verkar trovärdigt, tror jag på det.

I dag känner jag mig missnöjd med mig själv. Jag läser Klingbergs blogg. Visst, han mår nog skitdåligt, men vad gör det när man skriver så att texten strömmar som musik från skärmen. Jag mår i grunden rätt bra. Inga problem. Jag hörde om en känd svensk författare, att han skiljer sig varje gång han skriver en roman. Det är kanske priset man får betala. Frågan är om det är värt det.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Blond och blåögd-mina färger..,men att även bli kallad naiv och godtrogen pga en positiv inställning,till sina medmänniskor-i skrift och handling osv-tolererar jag inte!!!Så Anders,dina ljusa synpunkter och värderingar gör dig än mer förtrolig och läsvärd.-Och vem mår inte bättre av det....

Elisabeth sa...

Precis så...trovärdighet! Läsa något som känns trovärdigt.. och det gör ju som vanligt varje bokstav som trycks ner i ditt inlägg! Å jämfört med många andra... så nog har vi väl det ganska bra..!!

Ha det gott..

Anonym sa...

Klingberg mår inte så dåligt som du vill tro. Tro mig, jag vet. Det är ett knep för att få läsare till sin blogg och det funkar ju för man känner sig lite gladare själv när man läser om andras olycka. Så det behöver allså inte vara sant för att det ska vara läsvärt.

Anders Sparring sa...

Anonym 1: Men ibland känner man sig allt annat än ljus. Tack ändå för dina positiva kommentarer (här och tidigare).

Elisabeth: Trovärdighet i varje bokstav. För att du ska få lite perspektiv vill jag berätta följande anekdot: När jag jobbade på hjärnkontoret, SVT, som researcher, fick man för första gången i programmets historia gå ut och gör en rättelse pga faktafel och detta pga dålig research från min sida. Men trovärdighet i en blogg är ju något annat än i ett vetenskapsprogram. Jag är glad över att du läser och att du gillar. Ha det gott du med.

Anonym 2: Du låter så tvärsäker. Tänk om du har fel? Jag har ingen lust att detaljdiskutera någon annans privatliv i det här forumet, så jag känner inte att jag riktigt kan bemöta din synpunkt. Allt jag säger är: Jag tror inte som du.

Anonym sa...

Jag håller på anonym nr 2 som menar att en bloggare överdriver för att få läsare. Det är väl något trick som används av allt ifrån barnet i sandlådan som blir "slagen" eller en politiker som vill få röster.

Det är bara bra att "skadan är skedd". Kvinnan på natt-tv i TV4 har sjuk mensverk enligt henne själv och det är en realitet Stella borde få bekanta sig med redan nu.

Holger som är höstsjuk trots att han inte varit i närheten av genomsjuka barn.