De där telefonoperatörerna lyckas göra en mör tillslut. 99 av 100 påringningar säger man bara nej, men så svarar man med garden nere för en gångs skull och tackar ja. Nu senast tackade jag ja med några förbehåll.
Nämligen följande:
-Jag ska inte behöva göra ett dyft. Inte lyfta ett finger.
-Ni tar alla kontakter med den nuvarande operatören och säger upp mitt abonemang med dem pronto.
-Ni ordnar så att jag får behålla mitt nummer.
-Ni ordnar så att jag knappt ens märker att jag har bytt operatör. Den enda skillnaden för mig kommer att vara att räkningarna kommer i ett annat kuvert och att de är betydligt lägre.
Eller hur?!?!?!
Och han i andra ändan sa bara ja ja ja inga problem visst. Och så kopplades jag vidare för att spela in en sån där ljudfil som gäller som kontrakt (om man skulle ångra sig, vilket jag redan har gjort). Ny kick-ass telefon skulle jag få också och den kom efter bara ett par dagar, tillsammans med de nya kontouppgifterna och MITT NYA TELEFONNUMMER.
Men vänta nu!
Jag skulle ju få behålla mitt gamla. Ni skulle ju sköta överflyttningen. Jag skulle ju inte ens märka att jag bytte operatör. Näe, men detta är bara ett tillfälligt nummer tills dess PORTERINGEN är genomförd. Ja men genomför den nu då.
Äh, det här kommer att bli ett tråkigt inlägg känner jag om jag ska dra allt som har hänt sen dess. Kontentan är i varje fall att jag nu tre veckor senare sitter med två olika abonemang kopplade till två olika telefoner, detta trots att jag redan vid tre tillfällen har faxat till Tele2 och bett dem lösa mig och skicka en slutfaktura. I dag skickade jag ett nytt fax. Personligen till en handläggare som lovade att omedelbart stänga ner mitt nummer så att det kunde flyttas till de nya. Eftersom jag var hemma och vi inte har någon fax, fick jag fotografera min namnteckning och mejla den till Anders Worm, som i sin tur fick förfalska den och skicka faxet från tobaken 70 meter upp i backen.
Faxet gick iväg klockan 14:28 med min namnteckning.
Hjälpte det?
Jag har fortfarande två abonemang.
Och sen, lite senare, ringde det på hemtelefonen.
-Hej jag heter Laura, jag ringer från Glocalnet.
KLICK!
4 kommentarer:
känn också värmen från den där jul- och nyårshälsingen från företaget, hur den får räkningsisen att smälta och tillsammans med 50 tunna små kronor att ringa för upprättar nytt förtroende för lilla jätten.
....,det är långt mellan olika telefononoperatörer som lovar"guld och gröna skogar"och"bekväm överföring"!!!-I slutändan"står man där med skägget i brevlådan".-Bytet från Glocalnet till comhem,för x antal månader sedan gav mig en rejäl bakläxa.-I slutändan var det nämligen jag,som fick fixa alla nödvändiga detaljer och kostnader.-Kanske ringde jag över 60 telefonsamtal för att få rätsida på det hela,och slutnotan blev det tredubbla.-Idagens läge,flera månader efter första påringningen,funkar all telefoni"ganska"bra!-Så vilseledande försäljare och annat pack....Ansträng er inte,,,,klick!
Jo, det är ju den känslan man har i magen; att det är lurendrejeri hela grejjen.
Ack,ja...av vissa försäljare är man ju,rent av"utvald".-Välj någon annan,som vill bli utvald,då?-Säger jag till mitt försvar,,,-Men du får allt gratis,,,blir då nästa,irriterande försök...-Jag vill inte..,jag är inte intresserad!!!-Får man fråga varför??-NEJ,NEJ,NEJ...KLICK!..En halvtimme senare ringer en annan idiot..,men då anstränger jag mig inte ens att vara vänlig...klick!!!!
Skicka en kommentar