..sjunger Cornelis Wreeswijk.
"En viss sorts samba har invalidpension, dansas bara rikt folk emellan, den går aldrig mera upp till favelan"
Det är härligt att bli stuken medhårs av en stor trubadur på det där sättet. Bossa Nova - det finns ingen musikstil jag har svårare för. Hela morgonen har jag formulerat mig kring hur illa jag tycker om det där svala gitarrpluppandet och den falska, lite påtända sången. Det är gigolopop när den är som sämst. En sval muzak 44 våningar över ipanema i en öppen planlösning med danska designmöbler och en valiumtrippad Twiggy utspilld över barvagnen.
Och i dag fyller Bossan alltså 50 år.
Det är 50 år för mycket.
Det finns undantag dock: Stan Getz öppninsnummer på plattan med paret Gilberto från Carnegie Hall, "grandfathers walz", är bland det vackraste jag har hört, men det är å andra sidan inte bossa.
När Astrud (id?ed?ad?yd?) tar vid med sin obegåvade falsksång på spår 2 och vägrar släppa micken för allt valium i världen, är det gonatt.
Och alla stackars teaterflickor sen, som genom åren har blivit taffligt förförda av 22 åriga kulturamasnyggingar med nylonsträngad gitarr, bossaambitioner och halvfjäder i pösbyxorna från HM, nä fy fan, tacka vet jag gammeltjo!
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
2 veckor sedan
7 kommentarer:
Det var ord och inga visor det. Jag som gillar AstrUd. Efter att just ha hyllad Malinkas musiksmak på hennes blogg får jag väl dissa din då. Enligt den fina formeln God smak = Min smak. ;)
Kanske skall jag leta fram någon av mina Astrud-plattor för att fira jubiléet.
Fan brorsan! Du har ju en färdig succe´-standup här på bloggen idag. Kanske lite kort för en show, men betänk att bossa är svenskens favoritkultur-förkläde. Du kanske skulle lustmördas av en pöbel om du uppträdde med det här i fysisk person. Inte då en smutsig slumpöbel, utan en tipsig nysöder-milis med mojiton i ena handen och Peter Wolodarskis och Johan stael von Holsteins samlade i den andra.
Heliga kor är till för att slaktas, styckas, stekas, ätas och avföras.
Martin.
PS. The Beatles är musikhistoriens mest överskattade band, tycker jag. DS.
Tack och bock
håller med dig i allt utom det där sista. Beatles är underskattade.
The traveling willburys däremot, eller glasvegas.
Ja, Glasvegas!? vad är det för typ av namn? Låter som en ordvitsig sportsbar/skotsk pub på Avenyn i Jöttlabörj. En massa goa göbbar som snackar TSOOL:s senaste och hejar på Gais.
Martin
Jag minsann tror du har en liten flirt med bossa novan. Det hör jag på tonen.
En rätt handgriplig och hård flirt i så fall, nä men skämt å sido: absolut inte.
n e h e Men du kunde haft ;-)
Skicka en kommentar