Ur led är dygnsrytmen - ve att jag är satt att vrida den rätt igen

Det är natt i Årsta. Jag har en kladdig men god känsla i munnen efter ett glas maskrosvin och en rejäl bit creme caramel som Mimmi har kokat ihop till en grej i morgon. Barnen har inte sovit så värst länge men klockan är nästan halv 2. Från våra fönster ser man hur lägenheterna i Årsta somnar en efter en och i de fönster det fortfarande lyser, brukar det alltid lysa.

Jag läste i tidningen i dag om en 16-åring som enligt lagen om vård av unga hade placerats på ungdomshem bland annat efter att ha vänt på dygnet. Det var inte hela hans brott, han hade varit strulig också, spelat för mycket data och så, inte velat gå till skolan, men enligt tjänstemännen som hade placerat honom, var tydligen det här med att dygnet var vänt värt att nämna framför mycket annat. Och ja visst - det är förtappat att sova på dagen, men knappat att vara vaken på natten. Jag känner mig sällan så ledig och ångestfri som när klockan börjar närma sig midnatt och under timmarna därefter. Det är tyst nu på natten. Det är mörkt och få intryck som stör. Ungarna uträttar sitt sömnbehov och det är det minst påfrestande av deras behov, ingen som pockar på uppmräksamhet, tiden står stilla och den där pulserande känslan av att tiden bara går har lättat som en dimma.

I dag sov jag till klockan var tolv på dagen. Jag åt frukost till ett och lyckades pressa in en lunch klockan halv 4 innan jag och barnen gick till en park. I går däremot tvingade jag upp lille Mårten klockan sju på morgonen. Vi hade ett gemensamt uppdrag som krävde att vi stod i givakt på ett kostymförråd i Värtan klockan 0800. Mårten var groggy och när vi sen satt i en bil från Värtan ut till Stavsnäs brygga klockan 0900 sov han som en gris i baksätet. Hela dagen sen var vi i Sandhamn och blev fotograferade i alldeles för varma kläder. Mårten fick fyra glassar och började strula långt innan vi hade kommit till halvtid. Klockan 1200 grät han över skavsår i fötterna. Klockan 1400 var vi klara. Klockan 1630 sov han i ett baksäte igen, fortsatte med det hemma och vaknade inte förrän klockan 1800. Sen var han vaken till långt över midnatt. Och jag ännu längre.

I morgon och på söndag får han och hans syskon göra som de vill med dygnet. Jag med. Men på måndag ska han och Alex gå till dagis igen. Och Stella ska till fritids. Och dygnet ska en gång för alla vridas rätt igen.