Nu börjar allt om. Jag känner det på mig.

En vän frågade varför jag inte bloggar längre. Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag har tappat lusten, tror jag att jag sa. Men det är inte sant. Jag har visst lust och jag bloggar visst, det är bara det att jag inte kommer mig för att logga in. Ju äldre man blir, ju kortare blir dagarna och det kommer alltid något emellan. Under våren har jag arbetat mer än någonsin. Petra Mede show är något helt nytt för mig och på kvällarna har jag somnat som en 4-åring. Hemliga Klubben på barnkanalen har också krävt sitt. 20 kvartar har jag och Janne skrivit. Och Hotell Kantarell. Och så El Mundo. Jag känner mig lycklig. Nöjd med mitt liv. Jag oroar mig inte så mycket och tycker att jag fyller ut kostymen äntligen. Och kolla: jag bloggar igen. Äntligen.