Så är det varje onsdagkväll. Vi somnar bredvid varsitt barn medan videon spelar in, vaknar och börjar kolla alldeles för sent. Målet för mig är att sova klockan 23 00, men tjenare. Det händer inte. Vilket är synd, för om det någon gång händer, är jag fräsch som en scout dan därpå och presterar så att jag nästan chockar mig själv. Om jag gick och la mig 23 varje kväll, skulle jag vinna pulitzerpriset före 40.
Det är precis som någon skrev om Mankells Wallander. Om karln slutade käka pizza istället för fibrer och sov sju timmar per natt, skulle han lösa sin fall på 150 sidor istället för 600.
Samtidigt är det ju en universell sanning detta, att det bara är mesar som går och lägger sig tidigt. Som gammal postpunkare har man ju ingått en helig allians med vargtimmen, som man fan inte sviker hur som helst.
Appropå Lost: Jag har noterat att det går omkring en pappaledig singersongwriter på söders gator med en barnvagn och ser precis ut som John Locke.
3 kommentarer:
En kompis till mig som är waldorflärare menar att 21:45 är den optimala tiden att VARA i säng. Då är det lugnt liksom. Sedan knoppar man in i tid.
Menar han lite waldorfpedagogiskt.
Känns inte så hett att som en Skalman ha den där exakta tiden men det är något med konceptet som tilltalar mig.
Testade EN gång och... fan om inte varenda fiber i mig sjöng och dansade dagen efter.
Men det kanske funkar med mitt postpunkkontrakt. Om jag går och lägger mig 21:45 är jag ju uppe igen i vargtimman.
Men nu ska jag gå och lägga mig.
Anders
Menade du David Shutrick?
Skicka en kommentar