Jag försöker hämta mig efter gårdagens "Så som i himmelen", där Kay Pollak saluför idén om tillvaron som en polaritet mellan manlig rädsla och kvinnlig styrka. Scenen där Ingela Olsson kommer hem till sin förkrympte prästmake efter en vild festnatt och han försöker få henne att be om förlåtelse för sina synder är..jag vet inte var Kay Pollak har fått det där ifrån, men inte är det verkligheten i varje fall. Jag famlade i soffan efter en stor kudde att gömma mig bakom, men hittade ingen, så ett par snorgråtmarinerade scener senare gick jag ut i köket.
Och nu känns det som att jag har blivit överkörd av en 105 kilos manligt svettig ångvält med skjortan löst uppknäppt över ett halsband av indianpärlor. Kay Pollak, känslofetischisten. Jag säger bara det.
Det snöar nu (bilden). Det är minus 1 ute. Vi tänker inte gå ut. Frukosten får lojt glida över i lunch och sen i middag. Och däremellan kan vi ju kolla mer film. "There will be blood", är det någon som har sett den?
Gört!
5 kommentarer:
Kaj Pollak har väl nån form av motsvarighet i Nutley/Bergströms filmer. Stooora känslor och mycket överspel bäddar mer för skratt än eftertanke...Snorgråt och visa brösten känns sådär. Fram för lite mer tyngd i argumentationen!
Vad som helst, bara inte pollakpekoraler. :( Klarar inte.
Pollak överväger uppföljare:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=286&a=409746&ref=rss
Om dina barn vill gå ut i snön,och bygga snögubbe eller snölykta???
Om dina barn vill gå ut i snön,och bygga snögubbe eller snölykta???
Skicka en kommentar