Det är en kall, blåsig, solig förmiddag i Stockholm. Det är lite det vädret som jag föreställer mig att det var under inspelningen av Göran Genteles "fröken April". Är det någon som har sett den? Gunnar Björnstrand spelar en förminskad kamrerstyp som av misstag råkar hamna på en audition på Operan och lyckas sno huvudrollen och flickan från den stora divan, spelad av Jarl Kulle. "Mamma, var är mina tofflor!" - den kommer från "fröken April". Dundersuccé någon gång i början av 60-talet. Sin tids "så som i himmelen".
Göran Gentele var väl operaregissör och jag vet inte så mycket mer om honom än att han skrev ihop med sin hustru, regisserade på Metropolitan i New York och dog i en bilkrasch vid medelhavet för 40 år sen.
I dag är det i varje fall kallt och - faktist nu gick solen i moln. Jag har moccaskor på fötterna, så jag håller tummarna för att det inte blir regn. Då får jag cykla hem i strumplästen.
Kastvindarna som kommer som pärlor längs ett radband här nerför Duvnäsgatan, stjäl alla energi. Det är svårt att jobba när man måste. Jag har nyss kommit in efter en lång fika med mannen i inlägget nedan. Fick gå på toaletten omedelbart när jag kom in. Satte på musik för att dränka alla eventuella ljud där inifrån. Skivan rullar fortfarande. Tom Waits, Rain Dogs.
Anders Worm animerar tyst på andra sidan av lokalen. Jag har skjorta, tröja och jeans i dag. Och moccaskor. Känner mig nöjd med mina kläder. Borde klippa mig dock. Förmodligen är jag lika gammal nu, som Gunnar Björnstrand var när han gjorde "fröken April". Förmodligen är jag vår tids version av den mannen. Jag vill tro det. Nu ska jag ta ett grepp om mitt arbete.
Påskafton vid Jarun
3 veckor sedan
4 kommentarer:
Jaaag har sett den! Var det inte Lena Söderblom som den kvinnliga hjältinnan? Om vars gunst de båda kavaljererna tävlade allt medan de sjöng ikapp och körde raffiga små sportbilar i technicolor? Ack, jag minns inte - varför är jag inte Lilla Blå?
Jag älskar ramla in här efter att inte ha haft tid för blogg på några dagar. Du är så braaa! Blogglooove på dig.
Tack kära Huskors, dina ord värmer.
Lena söderholm stämmer. 1957 var året har jag googlat mig till.
Annat värt att säja om Göran Gentele är väl att han var far till Jeanette Gentele, som skriver halvintressant teaterkritik i SvD.
Jo, jag var inne på det, men strök.
Filmkritik är det väl? Håller med om att hon är rätt ointressant. Ger ofta de allra fisljummaste alstren toppbetyg.
Skicka en kommentar