Man måste påminna sig hur det en gång har varit för att fatta hur soft det är i dag.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
1 vecka sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Anders Sparring
- Född 16 maj 1969 i Bromma. Uppvuxen i Upplands Väsby, Östhammar, Fruängen och på Södermalm. Manusförfattare med inriktning på barn-TV. Bokdebuterar våren 2012 med "Karla Brottare" Bor med flickvän och 3 barn i Årsta, strax söder om söder.
Populära inlägg
-
I det sorgliga mörker som heter Astrid Lindgren-filmatiseringar i regi av Olle Hellbom lyser Martin Ljungs karaktär Jocke med Kniven som ett... -
Peter Barlach skriver om Thåström i dag. Han skriver om Thåströms kanske bästa låt någonsin, "Brev från tionde våningen" och han s...
-
Kobra i kväll skulle handla om filmiskt berättande. Om dramaturgi. Jag missade de första tio minutrarna, jag råkade somna bredvid Mårten, me... -
Jag satt och bläddrade i ”Svensk punk” på Spuntino i morse. Det var tomt i lokalen, jag hade röda soffan för mig själv och tittade lite på b... -
Är det någon som minns dessa? Hans Eric Hellbergs serie "Ett fall med Dunder & Brak". Deckare för tioåringar med lite lagom pi...
5 kommentarer:
Läskigt att du hämta kameran istället för att ta ifrån honom kniven.
Bilden är grymt rolig.
Som Lundell skulle ha sagt: "Den vassa eggen".
Martin: känn på den här: jag gav honom kniven, sen hämtade jag kameran.
nonsensakuten: det var det jag sa också
Fin bild. 666 ord hade inte sagt mycket mer.
Hehe. Skön bild. Bra pappa som ser till att ta roliga kort på ongarna.
Skicka en kommentar