Jag har liksom en föreställning om att jag ska gå och lägga mig tidigt nästan varje kväll. Nu är jag verkligen trött, säger jag till mig själv, i kväll blir det tidigt. Nio kanske. Halv tio. Tio. Det är så mycket som skaver och kluckar runt i en som trycker ner tankarna och göra att man känner sig trött, att sömn känns som den enda tänkbara medicinen.
Men så somnar ungarna. Jag och Mimmi får en smal remsa tid att umgås, titta på TV kanske, eller dricka te, och sen är jag pigg igen.
Nu är klockan snart ett och jag har ingen lust alls att gå och lägga mig. I köket ligger John Ajvides nya roman och väntar. Utanför är det fortfarande varmt, och jag har både sprit och cigaretter lätt åtkomligt. Bloggen känns plötsligt intressant och jag kan tänka klart. Känner ingen oro. Mår bra. Så det blir sent i kväll igen. Men i morgon. Då ska jag lägga mig åtta.
För övrigt tyckte Malinka att det var väl stor diskrepans mellan rubrik, bild och text i inlägget jag gjorde vid lunch i dag. Jag håller med. Men det var ett inlägg som gjordes på mobilen på väg från Thaikiosken på bilden, tillbaka till kontoret. Först hade jag tänkt skriva något om att det äntligen är varmt igen, men så kom den där getingen in i texten och sen hade den dragit iväg. Men Malinka har rätt. Några större stilpoäng är det inte värt, inlägget.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
1 vecka sedan
3 kommentarer:
Såna inlägg funkar som hjärngymnastik. Man förväntar sig ett samband, och så försöker man förtvivlat lura ut det innan man till slut inser att det inte finns något.
Shit alltså: "jag har både sprit och cigaretter lätt åtkomligt". Etta på missbrukarbloggen. Twitter från en etta i Flempan.
Brorsan: Etta på missbrukarbloggen, inte illa!
Om du är orolig vill jag bara att du ska veta att jag inte rörde vare sig cigg eller sprit just den här kvällen.
Skicka en kommentar