Jag har så länge jag kan minnas dragits med en rätt svår och ibland överneurotisk fotfobi. När jag var liten gick jag aldrig barfota, Knappt ens när jag sov, Clownen Manne kunde jag inte titta på (han uppträdde alltid barfota) och att jag någon gång skulle ge någon en fotmassage (som farsan gjorde på morsan) var absolut otänkbart.
Nu här jag är 42 har det mesta av det där släppt, men inte så pass att jag kan äta min frukostfil samtidigt som jag blickar ner i den joggande journalisten Sverker Lenas smutsiga fotsulor, som prydde DN-kulturs framsida i morse, dessutom med en liten plåsterlapp på stortån. Ibland kan framsidan på DN-kultur (eller sporten) ta fullständigt andan ur en. Jag fick springa ut till badrummet och skölja ansiktet med kallt vatten innan jag kunde fortsätta min frukost. Nu med tidningen upp och ner.
Så DN, tänk på oss äckelmagade, eller fotfobiker, när ni väljer omslagsbild i fortsättningen. Er tidning är ju framför allt något man viker upp vid frukostbordet, och då är det ju så att säga, känsligt läge.
Tack!
8 kommentarer:
Enbart positivt att något annat än ansikten och överkroppar får bildutrymme på en kulturdels framsida. Författaren Knausgårds ögonpar var också lite överrepresenterat en tid.
Ja men kan vi inte dra gränsen vid anklarna? Tänk på alla vi som är överkänsliga.
Bilder av bara fötter där och på andra ställen i tidningen är - som sagt - något enbart positivt.
Nej
Enbart positivt.
Vad tycker du om att få den här bilden i ansiktet vid frukosten?
http://mingataistan.blogg.se/2008/october/utkast-varnamo-nyheter.html
Om man nu måste välja, så tar jag foten.
(Nej, det är inte farligt att kolla länken.)
He he, nä, den skulle jag inte ha något som helst problem med. Då är de där barfotafötterna mycket värre.
Skicka en kommentar