I dag gick hela familjen till Weekday och provade kläder efter dagis. Det blev som ett litet party där bland jeanshögarna och weekdays ståltrådssmala expediter. Stella gled runt som drottningen själv bland hyllorna. Hon ser så indie ut, Stella, i ny lila mah-jong jacka och blårödblommig kjol. Hon ser cool ut och hon vet om det. Mårten rev en hylla bland annat. Han var rätt i gasen och for som en flipperkula ut och in i butiken. Vid flera tillfällen fick förbipasserande ute på Götgatan fösa in honom igen. Men när hyllan gick i golvet blev han tyst och jag kände hur hans lilla huvud blev alldeles varmt. Jag köpte ett par byxor, men Mimmi hittade inga. Jag tror att hon behöver mer tid. Vi får fixa barnvakt nästa gång hon ska köpa kläder.
Göran Person den gamla nazisten har ju fått nytt jobb. Ja, jag kallar honom nazist, och det är ju plumt, men ibland kan jag rysa över det faktum att jag har levt i tio års tid i ett land vars ledare hade anslutit sig till Gestapo utan att blinka om det hade varit tyskt 30-tal nu.
I och för sig, det gör jag ju fortfarande.
Nä men ärligt - nu ska han försörja sig som lobbyist åt näringslivet. Glöm inte att det var han som gick loss i en partiledardebatt om hur mycket han hatade det svenska klassamhället. Tjenare! Nu kommenterar han sitt nya jobb med att få det att låta som en plikt för varje före detta stadsminister, att erbjuda sina tjänster åt näringslivet. Jag vet i varje fall fyra före detta stadsministrar som ligger och snurrar i sina gravar just nu. I natt stiger de upp ur dem. Hålögda och på bara benknotorna kommer de att släpa sig upp till Brunnsvik. Och där - i den mögliga gamla ursprungsaulan - ska de skrika ut sin vrede så att fåglarna faller döda ner från skyn och varje nybildad bostadsrättsförening i allmännyttan skakar i sina grundvalar och kollapsar ner i det moraliska moras de steg upp ur.
Jojo, så blir det, jag hör redan hur något krafsar mot kistlocket borta på Adolf Fredriks kyrkogård.
Sov så gott Göran.
Lösenordsskyddad: Första gången
5 dagar sedan
4 kommentarer:
Jag hittade den här texten på dalademokratens hemsida och tyckte att den passar fint som referens till mitt inlägg:
"Pensionsbeskedet i det oranga kuvertet
ligger på köksbordet i det grå vinterljuset
och min livstid strålar ut från det:
Jag, en varelse från nittonhundratalet
med halva mitt liv i ett annat årtusende.
Och mitt liv ska formas av tillväxten:
Nolltillväxt eller tvåprocentig tillväxt?
Myndigheten ger mig bara två vägar
och en Gud jag inte erkänner ska välja en åt mig.
Men jag vill ju växa litet mer,
min lycka och min familjs lycka vill jag
ska växa med åtminstone tio
procent.
Och äppelträden jag planterat
växa med många hundra procent!
Den oranga färgen, varningsfärgen,
oroar mig:
Döden skulle inte siktas så här."
Göran Greider
Mot bakgrund av din text med titeln "Bootcut" följer ju byxköpet en sorts rimlig kronologi.
I övrigt det här du skriver om Persson och ombildningar... Det hänger på ett sätt tematiskt ihop med "bootcutbilden" om man vrider om det till "stuprör".
Tänker jag först men jag vet inte riktigt...
Vore schysst med en kjol alla fick plats i hursomhelst.
kan du inte utveckla stuprörsteorin? Du är nåt på spåren där tror jag.
Skicka en kommentar