Juni

Trogna läsare av denna blogg kanske har noterat att allt inte är precis topp med hr Sparring just nu. Dagarna rusar fram utan att något blir gjort och det ska jag säga, är mycket som borde bli gjort.
Jag tröstar mig med att det väl alltid är så den här tiden på året. Juni kanske är den värsta månaden på året rentav. Under april och maj tar man dagarna på volley. Ljuset kommer och man trippar totalt på endrorfiner och jobbar upp ett rejält sömnunderskott. Vin dricks ur låda på kvällarna, nätterna ägnas åt annat än sömn, man tackar ja till uppdrag som man inte har täckning för och planerar semestern. Den ska bli grandios i år. En revansch på hela förra året.
Och så blir det första juni, det är ungefär 3 veckor kvar till den grandiosa semestern och man inser att den kanske inte kan bli av. Allt det man har skjutit framför sig ska bli gjort. På kontot är det glesare än man trodde. Sömnbristen börjar ta ut sin rätt. En latent virusinfektion bryter ut efter ett av årens första rejäla bad. Man upptäcker att kortbyxorna från förra året ser för jävliga ut + att det som man har höljt i kläder under året nu ska exponeras fritt på stränder och gräsmattor och att det kanske man borde ha tänkt på redan i februari. Lågtryck och högtryck avlöser varandra och man vet aldrig om man är på väg upp eller på väg ner. Magen börjar redan krångla pga sill och färskpotatis och man börjar undra om DET VAR DET HÄR MAN LÄNGTADE EFTER. SOMMAREN ÄR JU HÄR. SÅ VARFÖR INTE NJUTA.

Ja ja, allt det här brukar kulminera i en rejäl (men diskret) krasch någon gång runt den 27/6 och sen är man rätt mild resten av sommaren.
Som ju är kungen av årstider.
Trots allt.