Jag vaknade klockan 10:15 av att jag drömde att den var 8:20. Vad säger det om mig? Det där glappet på en timma och 55 minuter, hur ska man tolka det? Jag minns bara svagt vad jag drömde om precis innan 8:20, men det var också något fullständigt vardagligt och opsykadeliskt. Att jag var på Västmannagatan, typ, inget mer. Vad säger det om mig? Antagligen ingenting. Eller? Någon sa att vad man än drömmer om, så drömmer man om sig själv. Eftersom det inte fanns något subjekt i drömmen om Västmannagatan, måste det betyda att Västmannagatan var jag. Det tål att tänkas på. Den är ju rätt så lång, så det det skulle kunna stämma.
Men å handra sidan, jag är inte säker på att det var Västmannagatan. Det kan ha varit Birger Jarlsgatan. Slutet av Birger Jarlsgatan, alldeles i närhten av Wennergren center. Vad säger det?

Resten av familjen ligger fortfarande och sover tots att klockan är närmare 11 nu. Lille Alexander var i full gång fram till klockan halv 2 i natt, Stella låg på sin madrass och spelade DS och Mårten lekte med riddare. Och jag bara låg och läste deckare. Lite avtrubbad blir man så här på semestern. Som det där med dataspelsspelandet. Några av ungarna här i huset satt mellan 12 på dagen och i varje fall fram till halv 2 på natten och spelade, i princip utan avbrott. Och vi bara: Ska ni ha middagen här eller vill ni komma ut till oss?

I dag har vi i varje fall lite väder igen, så nu kan de inte skylla på det.