071129

Jag hade maginfluensa här om kvällen och utan att gå in på detaljer kan jag säga att jag känner mig märkvärdigt renad. Som efter en primalskriksweekend ungefär. Det kan ha att göra med att jag alltid skriker när jag spyr, men det handlar också om erfarenheten tror jag. Att ha gått igenom det där helvetet när man faktiskt på riktigt tror att man ska dö och sen plötsligt, som genom ett trollslag, må bra igen. Man värderar om lite grejjer då. Och så den välsignade mattheten efteråt. Det där tillståndet när man inte kan göra någonting annat än att bara vila. Ligga på rygg och lyssna på svag bra musik och låta medvetandet flyta bort på en spegelblank sjö av belöningshormoner.

Lätt är man också. Snygg i speglen. Skärpet in ett hål till. Måste försöka hålla den stilen nu.

I dag är det möte. Nytt spännande projekt. Hemligt, men det kommer att låta höra om sig, var så säkra.

Annars är det november igen. I går blev det ju vinter helt kort. Men i dag är vädret brittiskt igen. Mårten gruvade sig hela vägen till dagis. Vill inte skiljas åt. Men jag tror ändå att han känner en slags lättnad när jag äntligen går och han får gråta ut i frökens famn. Ungefär som att...
...ja ni fattar.