Talspråkets DOM skrivs DEM eller DE.
Talspråkets DOM DÄR skrivs DE DÄR – inte DEM DÄR, som till exempel Mimmis handledare på universitetet, eller Nöjgesguidens chefredaktör Hannes Dükler, tycks tro.
Ja, varsågoda, det är sådant mäster Sparring går och retar upp sig på, så här i sin vardag. Och jag retar upp mig ganska så rejält, kan jag berätta, men det beror säkert på något annat. Det gör det ju jämt. Det har låst sig i nacken efter två obekväma nätter nu i helgen (min säng är för mjuuuuuk). Den oundvikliga räkningsbetalningskvällen närmar sig. Det är vår när det borde vara vinter. Barnen klättrar inomhus. Börserna faller.
Jag dammsög i dag. För det mesta sveper det där dammsugarsurret in mig i negativa tankespiraler. Gamla oförrätter från långt bak på 90-talet spelas upp igen medan legobitarna försvinner in i dammsugarmagen och jag drämmer till mina antagonister så där som man gör när man kommer på i efterhand vad man borde ha sagt när man hade chansen. Det är alltid lika härligt, men eftersom det (ju) inte kommer någon direkt motreaktion, börjar tankarna gå i cirklar efter ett tag. Samma oförrätt återkommer fast med en svag förskjutning. Mina dräpande sägningar blir skevare, tappar udd, och så vidare. Och när dammsugningen är klar är jag ännu kränktare än vad jag var innan jag satte igång.
I dag styrde jag i tankarna åt ett annat håll. Jag blev ståupp-komikern Anders Sparring som för första gången mötte en publik. 3 bra minuter ska man ha, har jag hört, men jag lovar, under dammsugningen i dag tänkte jag fram minst 20 bra minutrar. Och jag var grym. Publiken var elak, men jag slog tillbaka med dubbel kraft. Jag bara: ”Du, jag pratar inte med dig, jag pratar med din personlige assistent…” Och där någonstans hade jag växlat in på de dräpande replikernas stickspår igen och blev liggande så i loop tills till och med badrummet var dammbefriat.
Jag har i varje fall anmält mig till en kurs i stand-up (det hade jag redan innan). Det är ingen chans att jag kommer med, för kursen var redan fulltecknad sedan länge och jag står på reservplats, men det är i varje fall ett steg. Någon sa till mig här om dagen att man ska röra sig mot sina rädslor. Så - yes box, så får det bli. Är det någon som känner till en kurs som INTE är fulltecknad?
Jag har 20 bra minutrar…
10 kommentarer:
Bra.
Din högerhand ser ENORMT stor ut för övrigt.
hehe, du är ju en levande ståuppare,,,,ja, skulle man ta tag i sina rädslor, då kom man inte långt,,,puh,,,lycka till
proggkungen
Men DOM som är så fint.
Jag gillar dom.
Domdomdomdomdomdomdomdomdomdom.
JAAAA! Bli en stå upp man. Du verkar redan få en publik så sätt i gång och skriv. Jag vill se, höra och skratta.
Älta gamla oförrätter och hänga upp sig på ord låter jobbigt och trist. Enkelt att skylla nackont på för mjuk säng... Men det kanske är ett tydligt tecken på att du har stoff enough att bli en bra ståuppare...
Det fanns även ett legendariskt hardcoreband som hette DOM DÄR.
/Din bror
PS. DOM DÄR skrivs DE DÄR om man menar "de där grabbarna är inte att lita på". DOM DÄR skrivs DEM DÄR om man menar "ge inte dem där grabbarna dina sista slantar" DS
Kai: Den ÄR enormt stor.
Micke: tack
Sandra: där håller jag fullständigt med dig.
Ingela: Jag kanske kommer upp till Umeå och kör ett par gigg när jag har fått snurr på karriären. Just nu ligger det en fulltecknad kurs mellan mig och den, men om sådär 5 år kanske.
Brorsan: eftersom du pluggar till svensklärare törs jag inte riktigt gå emot dig, men jag vill ändå stå fast vid mitt inlägg eftersom jag tycker att DEM DÄR (i vilken form det än uppträder) ser direkt illa ut i skrift.
Mycket hellre då DOM DÄR...eller DOM DUMMASTE.
Happy muffin: Du menar alltså att humor föds ur förträngda frustrationer?
Jag tror du har rätt!
Skicka en kommentar