Jag blir hemma med sjukt barn i dag igen för jag vet inte vilken dag i ordningen under den här våren. Det är varje fall ingen idé att anmäla sig till försäkringskassan, för då skulle de nog börja misstänka bedrägeri.
Det är konstigt det där att man är så nervös för att bli misstänkliggjord trots att man är helt oskyldig. Jag har så vitt jag vet aldrig skattefuskat, ändå är jag skitnervös varje gång min deklaration går iväg. Mina blygsamma avdrag är alltid dubbelkollade både med paragrafer och alla kvittion finns alltid där, ändå tror jag att jag ska åka på någon slags straffavgift. Samma sak med försäkringskassan. Retroaktiv återbetalning, så heter min dämon. Hur en torr och saklig handläggare personligen ringer upp mig och konstaterar att jag har fubbat med VAB:en och bara vill meddela att jag är återbetalningskyldig på ett belopp om kronor 42 763 OCH FEMTI.
Så jag VAB:ar inte, utan stannar hemma med rent samvete och lite ont i magen över allt som borde ha gjorts i dag men som får skjutas på framtiden ytterligare en dag.
2 kommentarer:
Tiden då det vabbades hos oss känns avlägsen, men den frustrerade känslan och den dubbla lojaliteten gav magknip som du säger.
Spökande korset...
Skicka en kommentar