Det här är inlägg nummer 500 och jag har spännt mig. T-tangenten på min dator är skev och kräver extra hårt anslag, vilket gör att jag hela tiden måste stanna upp och bromsa flödet. Att skriva handlar om fingersättning. Jag kan inte skriva för hand längre. Pennan slinter, det blir bara streck på pappret, handen hinner inte på långt när med tanken. Jag läste en gång en bok som Carl Johan De Geer hade skrivit genom att sätta typer i realtid. Han hade alltså författat i typograftakt. En och en halv sida hade tagit honom ett år, därefter hade han gått över till skrivmaskin. Jag läste 3, sen gick det inte längre. Godiva är snäll mot mig och undrar om jag inte ska skriva en bok. Men en bok är mer än bara formuleringskonst. Jag satt och läste Norén i går kväll. Han mår dubbelt dåligt just nu. Det är juni 2001. Folke Rydéndokumentären är ute och han ligger i skillsmässa. Folk pekar finger åt honom på gatan. Men han upptas mest av problemet att hitta en fungerande historia. En bärande intrig. Det är fan inte lätt. Femminutershistorier är inga problem. Dem kan vem som helst få ur sig. Där handlar det bara om att presentera en vilja, ett hinder och en lösning. Men när man kommer till längre sammanhängande berättelser, fan alltså, man springer vilse redan innan man är klar med första akten. Jag pratar om film nu. Föreställer mig att det är samma sak med böcker. Vet inte, har knappt provat. En längre sammanhängande historia. Jag tror att det måste kosta på. Att man måste leva sin berättelse, dyka djupt som Keve Hjelm. Det finns inga vägar runt det. Det ska vara jobbigt. Och ur det perspektivet är det kanske bara bra att Ttttttttttt inte riktigt är på min sida just nu.
Puh! Det var inlägg nummer 500. Nästa inlägg blir alltså 501, vilket påminner mig om att jag borde köpa jeans.
Lösenordsskyddad: Första gången
5 dagar sedan
8 kommentarer:
Nu är ju inte det här en modeblogg...men ryktet har nått mig att 501:orna är lite heta nu!
Fö skulle jag gärna leva i min berättelse ett tag, ett par dagar eller nåt år, krävande och nödvändigt. men familjen? ska man bara säga goodbye till den???
"L" ?
Grattis till ett fint femhundrade inlägg. Min man frågade i bilen hem igår: Varför skriver han inte en bok? Han vill, sa jag. Men det är nåt som ligger i vägen, sa jag.
L är 500 med romerska siffror/ puckofontänen
Fast det är det ju inte, för det är ju "D"...help me out here? Vad gör du?! Jobbar du?! Det har du inte tid med...
L.
Labil? Lakonisk? Lastbar? Ledbruten? Ledsen? Lullig? Lagom? Larvig?
Nä, men bra. BRRRRRRA!
Uj uj vad pinsamt, D ska det nog vara, men vad betyder L?50?
jupp
Det finns väl inte något allomöversvävande sammanhängandekrav för att man skriver en massa ord i rad och samlar dem i en bok...?
You go girl!
Skicka en kommentar