Det har kommit roliga meddelanden på telefon under de senaste dygnen. Min lillasyrra sms:ade att allt hade gått bra natten till i går. Hon födde en fin pojke på 3 komma 5 kilo och 52 cm söndagen den 14 december, kl 00 30. (De två senaste barnen som har kommit i min bekantskapskrets har varit söndagsbarn. Fina exemplar. Goda kristna lär de bli också, ty de har att brås på båda två.) Jag pratade med henne i morse och hon lät samlad och glad. Lillkillen låg väl just intill, men jag satt på T-banan, så jag kunde inte höra de där typiska bäbisljuden som man annars brukar uppsnappa på telefon när man pratar med nyblivna föräldrar på BB. Grattis syrran. Och Rickard och Axel. Och nya bäbisen. I love you.
Och grattis Henrik som ringde för några timmar sen och berättade att han hade vunnit Bungy Comedy nu i kväll. Grymt! Han kommer att gå långt. Henrik Blomkvist. Lägg det namnet på minnet.
Gammal bild: Alex, bara minuter gammal.
2 kommentarer:
Damn.
Fint.
Efter en och en halv vecka utan sin familj, ensam i Norrland blir man otroligt blödig.
Jag tror plötsligt att jag vill ha en bebis när det egentligen är närheten till dem jag har som jag längtar efter.
Rummet fylls av saknadens pulsslag,och jag blir alltmer övertygad:Längtan ger liv.../Maja
Skicka en kommentar