I natt kom vi till Gotland. Överfarten var inget vidare. Ungarna uppspelta och ville ha leksaker och godis från butiken hela tiden. Det fick de inte. Så de bestraffade oss genom att inte uppföra sig alls. Sprang runt och skrek och väckte alla stackars sommargotlänningar som försökte sova i sina vilstolar.
Det ligger alltid en aggressiv förväntan på Gotlandsbåten, sommar som vinter. Många passar på att ta sig ett järn och små och stora barn drar runt som herrelösa hundar mellan lekrummet och filmrummet. En pappa som satt vid ett bord just intill filmrummet blev allt onyktrare och jag såg på honom att alkoholen hade hamnat fel. När hans son gjorde ett språng inne i filmrummet fick han nog och dök in som en varg och skrek åt sin lille pojk att han för i helvete skulle lugna ner sig.
Det är i det läget man fattar att det inte är de spralliga ungarna som gör att det blir jobbigt på båten. Problemet uppstår först när deras föräldrar blandar sig i leken.
Tänkte jag, och lät mina ungar hållas.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
5 dagar sedan
2 kommentarer:
Hmmm, skall tänka på det nästa gång jag irriterar mig på nån unge på tåget eller tunnelbanan...
Bra inlägg. Apropå båt (och bra inlägg):
http://peterbarlach.blogspot.com/2009/05/nu-javlar-ar-det-tavling.html
Skicka en kommentar