Det var en av planerna inför den här helgen - att gå på Skrattstsock på Lågholmen. Jag kunde ju inte bara lämna familjen så där i sticket en lördagsförmiddag, så Alexander fick följa med. När vi kom dit blev det paus precis och vi köpte en glass och hittade en ledig bänk i skuggan av ett träd. Mycket folk var det, måste som jag kände och jag tänkte att det här blir nog kul. Men så tog pausen slut och Özz Nujen klev på och tog micen.
Alex blev jätterädd. Han skrek som en nyfödd och det gick inte att stanna kvar en sekund. Så efter en kort stunds zig-zackande mellan alla lättklädda sommarstockholmare där framför scenen lykades vi hitta en flyktväg därifrån. Titta på klippet här. Mellan sekund 45 och sekund 55 ses jag passera bakom scenen, men litet barn och solglasögon. Alex har vid tillfället lugnat ner sig, men det finns ingen väg tillbaka.
Mycket nöje.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
2 veckor sedan
4 kommentarer:
Herrejösses... jag visste inte att han höll på med stand up. Har han slutat med apan Jocko?
På 1960-talet var han lärare i Värnamo. Jag hade honom i engelska på realskolan. Karl-Axel - inte apan Jocko.
Apan Jocko? Var inte det Manne som hade ihop det med honom?
Nej det var Björnberg. Han satt i Gamla Stan och buktalade, han uppträdde på scen i folkparker, säkert tv också. Apan var en buktalardocka. Mannes apa tror jag var en utklädd människa.
http://www.karl-axel.nu har han som hemsida! Förutom ståupp, buktaleri har han även guidning och poesi!
Still going!
Han uppträder på Big Ben, Komikaze och allt vad klubbarna heter.
Mvh
Astrid
Skicka en kommentar