Den här morgonen var verkligen välsignad av vädergudarna. Redan när jag steg ut genom porten kände jag att just exakt så här ska det vara. Alltid. +15 på väg mot +18, soldis och absolut vindstilla.
Trots all strävan, allt man kämpar med på jobbet och i familjen, alla planer man gör upp, alla förbättringar man skissar på, är vädret den överlägset viktigaste faktorn när det kommer till välbefinnande. I varje fall för mig.
Det var kanske lite synd att det stod ett tunnelbanetåg parkerat mitt på Skanstullbron och skymde utsikten över Årstaviken, för dagar som i dag, med milt släpljus och dis, är trädtopparna och det blanka vattnet bort mot Liljeholmen något av det vackraste jag vet. Och det är en vy som, till skillnad från till exempel en vacker utsikt på Gotland, eller en andlös vy i Toscana, fyller mig med en känsla av sammanhang, att höra till, närvaro.
Dörren till kontoret är öppen nu. Det är varken varmt eller kallt här inne. Bilarna nere på bondegatan susar förbi med sina miljömotorer. Soft dag.
Ännu en historia som kanske får sitt slut.
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar