ingen ångest

Dagarna rullar på. jag kommer på mig själv med att njuta av att det blir mörkare. Det känns inte som jag. Jag känner mig inte som mig själv när jag gör det, men i eftermiddags när jag vandrade över Skanstullsbron på väg hem med den mörka himlen som ett lock över stan och bilarna som glimmade förbi i en lång tyst rad, och de där nere på den gamla bron som tryggt styrde upp mot hammarbyhöjden, kände jag mig trygg omsluten och varm. Det är kanske känslan från sovkupén i förra veckan som hänger kvar. Jag har inget inplanerat, inga jobb, inga stora evenemang, bara julen som ligger och jäser där tre och en halv vecka bort. Det är skönt att låta dagarna rulla på långsamt. Jag promenerar genom stan, åker inte bil eller tunnelbana. Bara går. Känner ingen stress eller ångest. Bara ett stort lugn. .