Någon liten missbrukargen har jag nog i mig. Nu har bloggen blivit ett problem istället för en ventil. Jag kollar den var 5:e minut istället för att arbeta och det gör mig bara nervös och olycklig.
Jag började skriva här för att jag gillar att skriva och sen spelade det inte så stor roll om någon läste. Bloggen fick bli någon slags öppen skrivbordslåda, om ni fattar liknelsen. Så är det inte längre. Bloggen har blivit ett självändamål och det funkar inte. Så jag tar en paus nu tills jag har skärpt mig.
Ha det så bra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Nej,men vad tråkigt!-Att andras lycka(din blog),skulle bli din olycka.Men det är kanske som Petter och Schmidh sjunger"den är giftig och den smittar ner dig".Jag hoppas att din paus ej blir alltför långlivad-Du bär ju på dyrbart material,glöm inte det!!!!
Äh, så där är det jämnt. Du är körd. Du kommer aldrig att sluta. You'll be back!
Jag känner igen det där. Bli inte borta för länge bara.
Nej, men vad trist! Verkligen trist! När man hittar någon som kan balansera det skrivna ordet så att det berör på något sätt..så kan jag bara hoppas att det rör sig om en paus.. och att du återkommer! Ha det gott..
Bloggtrauman kommer och går - skrivlusten består. Blogg eller inte - det är en tidsfråga, eller var det just det, det var... Pausa väl!
Kanske blir detta"sammanbrott"-Blir självaste genombrottet!(Jag tror starkt på dig!)
Om någon som inte känner mig påstår att jag är en idiot och jag svarar "Ja, det där var ju inte det minsta trångsynt och oförskämt. Däremot väldigt uttjatat" - kallar du verkligen det för att lacka ur? Då har du knappast sett någon överhuvudtaget "lacka ur". Och varför skriver du i pubertala, oförskämda människors bloggar att jag skrivit saker jag inte gjort? Vill du att han ska tycka att du är häftig, lite extra tuff som vet "skvaller" om mig? Det är ju helt sanslöst. Du är en vuxen människa och borde veta bättre.
Hör du du du, det där var ungefär det oförskämdaste jag har hört i dag.
Jag har lämnat ett mer nyanserat svar på din sida, som du kan läsa när du har lugnat ner dig.
Jag förstår fortfarande ingenting, kalla mig dum du också, om du vill. Du har alltså, enligt din princip, "lackat ur" på mig nu? Eftersom du ifrågasatte det jag skrev? Det är okej att kritisera precis hur mycket man vill åt höger och vänster i bloggvärlden, men om den person som blivit kritiserad eller förlolämpad (mot förmodan?) skulle ta illa upp av att bli påhoppad - ja, då är man överkänslig och patetisk. Men vet du vad? Det gör ingenting.
Om någon förolämpar mig eller min familj, genom lögner eller skitsnack, ser jag det både som min rätt och som min skyldighet att säga ifrån.
Kalla det "lacka ur" om du vill, men låt bli att göra det med förakt.
Ärligt talat så känns det som att du är arg på mig för något någon annan har sagt.
Klockrent Anders, klockrent
hahaha
Nej Henrik, elda inte på mer nu. Jag tror ärligt talat att Annika har anledning att vara arg, så snälla, lämna henne i fred nu.
Tjena Anders "long time no see"
Jag eldar inte på något och jag skriver inte något om Annika jag refererar bara vad jag skrivit förut. Vad hela inlägget handlade om är att jag tycker det är konstigt att ni har tagit upp detta igen. Detta var något som var totalt överspelat för min del, men när jag såg allt detta så var jag tvungen att ta chansen, fattar du inte det.
Du har inte lyckats särskilt väl med att hålla dig borta från bloggandet.
Vad jag refererade till var: "Klockrent Anders, klockrent
hahaha"
Jag kände inte för att ha någon i min ringhörna just nu.
Nä, det har skitit sig fullständigt.
Skicka en kommentar