Klockan är nio och 2 av 3 barn sover redan sött. De stora. Lilleman klättrar runt i soffan och ser sammanbitet pigg ut. Mimmi spelar en skiva som brukar få honom trött. "Congo to Cuba", det är en inspelning med afrikanska artister som har åkt till Cuba och jobbat med cubanska musiker. När jag hörde den i somras, tyckte jag att den var fantastisk, men nu tycker jag att den är ungefär lika intressant som ett stycke trä. De där gungiga basgångarna och det där eteriska pianostpelet har blivit liksom synonymt med en ganska seg läggprocess. Alexander brukar somna när han hör den. Men på senare tid spelar vi den mest på slentrian medan Alexander springer omkring med ett långt rör i hårdpapp som han stöter i golvet så att jag tror att tanten under kommer att banka i elementen snart.
Nu har skivan tystnat och medan Mimmi väntar på att den där dokumentärserien av Jennifer Fox ska börja, zappar hon runt mellan de tvåsiffriga kanalerna på TV:n. Discovery, CNN och TV8. Det är mest reklam. Alexander fortsätter att bearbeta tanten under och jag börjar undra om det har hänt någon där nere.
Jag hör inga knackningar i elementen.
4 kommentarer:
Vad lustigt, jag stog och höll den där plattan i näven idag och funderade på om jag skulle köpa den... men så blev det inte och nu vete fasen... ;-)
Ha en trevlig kväll, du, med eller utan livs levande grannar.
Jo, köp den. Den är väldigt bra.
Men vi har dödat den här hemma genom att spela den alldeles för mycket och av helt fel anledning.
Är den som en afrikansk Buena Vista Social Club?
Närmare än så. Det är som en annan Buena Vista Social Club.
Och den är verkligen bra, det är bara jag som har tröttnat.
Skicka en kommentar