Barnen har käkat gröt. De har fått lördagsgodis nu. Sitter framför TV:n och tittar på Pettson och Findus. Ett slags oroligt lugn sprider sig i lägenheten. Nu hörde jag hur något krossades där ute i vardagsrummet. En godiskål tror jag. Men det är bara billigt porslin. Man kan hämta nytt på IKEA för nästan inga pengar alls. Nyss gick solen i moln och jag tänker att nästa gång den visar sig kommer det att ha hunnit bli mars eller nåt. Det blir vintertid i natt och det känns skönt tycker jag. Tiden just före vintertiden är den vemodigaste. Det är som att sitta vid en dödsbädd hos någon som för länge sedan skulle ha fått dö. Det där att det är ljust vid kvart över fem i slutet av oktober - det är bara fejk. På måndag är det mörkt när jag hämtar barnen på dagis. På måndag speglar den yttre verkligheten den inre.
Salve.
3 kommentarer:
Som att vänta på att någon ska dö... Känns det så? Det var en rent ut sagt hemsk liknelse tycker jag. Men känner du så, så känner du så.
"Någon" i det här fallet skulle vara den ljusa årstiden.
Lessen om jag gjorde dig upprörd.
Jag förstår. Jag överlever.
Skicka en kommentar