Jag är hemma med pojkarna i dag. Ambitionen är att jag ska läsa genom de nitton sidor text som hittills är resultatet av slitet med Karla Brottare 2 (eller vad man kallar en uppföljare, jag som är i filmbranchen är ju van vid att slänga dit en tvåa så är man klar liksom). Det ilar irriterande i en punkt mellan höften och ryggen, precis som alltid när jag är stressad. Pojkarna leker snällt och äter sällt. Jag snäser. Kommer inte igång. Utskrifterna ligger där och väntar, men det kommer så mycket emellan. Så mycket som måste plockas undan först. En handduk som har slunkit vilse och hamnat i soffan. En honungssmörgås som också har hamnat i soffan. Underkläder och ytterkläder lite här och var. Disken från morgonen och lite från i går kväll. Och jag stressar på. Räknar timmarna tills det är absolut ohållbart att försöka jobba längre. Fyra timmar kvar nu. Slår på datorn. Kollar facebook. Skriver en blogg. Tre timmar och femtifem minuter. Karla står och stampar. Hon är otålig. Vill vidare nu.
Uppatering: 4000 tecken senare. Ketchupeffekt. Titeln blir för övrigt Karla och Boris. Glöm inte var ni läste det först.
Påskafton vid Jarun
2 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar