För en stund sen hörde jag hur någon kräktes där inne i badrummet. Jag säger inte vem, men hur som helst verkar det inte bli någon nyårsafton att tala om i vår familj.
Att kräkas är mitt värsta. Jag tror alltid att jag ska dö. Illamående och ångest känns ju lite likadant. Det är inget sjukdomstillstånd där man direkt barikaderar sig på rummet med en bunt romaner (som till exempel halsinfektion eller svår förkylning med feber). Jag kommer att drabbas. Vi kommer alla att drabbas. Jävla vinterkräksjuka. Just när man tror att den har blåst bort, är den över en.
Nå i alla fall. Det blir nyår med familjen hemma, vi får återkalla alla inbjudningar. De som orkar får stå på balkongen och titta på fyrverkerierna inne över stan. Blir fint. Vi kan köpa chips och läsk till de som vill ha. Och samarin till de andra.
Påskafton vid Jarun
3 veckor sedan
1 kommentar:
Förra jul/nyår insjuknade halva släkten av vinterkräksjukan,detta året såg betydligt ljusare ut...Tack gode gud för det!!!Samarin gör underverk/Krya på er allesammans/Maja
Skicka en kommentar