Vad är det med de där acneflammiga killarna i keps och nedhasade jeans över ett par fotbolls/basketskor som drar runt på Gotlandsbåten med vita iphoneslurar i öronen och matar sina stackars flickvänner med 200 grams chokladkakor och dajmstrut? De ser aldrig glada ut de där pojkarna. Inte flickvännerna heller. Och man ser hur dessa stackars flickor har gjort sig vackra och kanske lite sexiga inför resan. Det är bara jag och Chrille nu, ser de ut att ha tänkt. Jag ska ha tight linne och spetsBH. Det är bara vi två nu. Ja, vi och flera kilo choklad, chips, läsk och Hoffmaistro, men dem kan bara han höra, eftersom de vita lurarna inte läcker mer än några svaga diskanttoner.
De går där fram och tillbaka mellan vilstolarna och håller varandra löst i händerna, snubblar fram sida vid sida som två spetälske och riktigt demonstrerar hur dålig kroppshållning de har, hur lite de vill få ut av livet, hur tom upplevelsen på Gotland har varit/kommer att bli. Ibland har de någon singelkompis i släptåg. Denne, ännu flammigare eller fetare, men ofta flera snäpp gladare. Jag tänker: Älskar de varandra tillräckligt för att klara ut resan, eller tänker de båda två: "jag har någon, men inte DEN."
Och jag ler lite elakt genom min fullskäggsmun (som jag för övrigt har rakat nu på eftermiddagskvisten), lutar mig tillbaka med boken jag just har köpt i shopen för 79 spänn (och som aldrig kommer att bli utläst), flackar med blicken lite, och låter den tillslut landa på destination Gotlands vänliga uppmaning till samtliga resenärer: "tänk på att du är del av någon annans upplevelse".
Påskafton vid Jarun
2 veckor sedan
2 kommentarer:
Elegant iakttaget. Jag brukar också se dem på båten, men har aldrig reflekterat över dem förrän nu.
Frågan är om det har med åldern att göra. Såg man själv lika livsled ut i sena tonåren?
Ha ha, tack.
Ja, jag har också frågat mig det. Men man får tänka att vi 40+ har tolkningsföreträde när det gäller precis allt.
Skicka en kommentar